onsdag 21 mars 2012


Blogginlägg: B Etik i medierna

Att publicera eller inte? - det är frågan
Att vara journalist innebär att man har ett stort ansvar för det man skriver, då det kommer att läsas av många och många kommer att tro på det som skrivs. Men när är det rätt att publicera namn/känsliga uppgifter eller inte?

I publikationen ”Spelregler för press, radio och tv” har pressens samarbetsnämnd samlat de etiska riktlinjerna som gäller vid publicering av känsliga uppgifter. De pressetiska reglerna är ett stöd för tidningar att upprätthålla en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. På po.se kan man läsa hur publicitetsreglerna ska användas som riktlinjer för att på ett bra sätt som möjligt bistå medborgarna med relevant nyhetsförmedling. I punkt femton kan man läsa; ”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges” 

Vidare står det även att man bör undvika att publicera uppgifter som kan bidra till att en persons identitet avslöjas så som yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat som gör det lätt att identifiera personen i fråga.  Detta är ju som sagt bara riktlinjer och kan tolkas på olika vis av olika personer. Det är väl det som är svagheten i regelverket, att det faktiskt går att tolka på så många olika vis.
Anledningen till att jag valde att markera ordet ”allmänintresse” är för att jag blev nyfiken på vad det egentligen är? Hur ska det definieras?  Jag sökte på wikipedia och fick fram detta ”Allmänintresse är något som är av intresse för/berör många människor på ett bredare plan” Utifrån den här formuleringen kom jag att fundera på vad allmänintresse verkligen betyder. Björn Häger menar i boken Reporter att ”Allmänintresse är i etiska sammanhang inte synonymt med sådant som kan intressera allmänheten, utan intresset ska grunda sig i något samhälleligt informationsbehov”.
Pressombudsmannen skriver så här om allmänintresse i ett debattinlägg:

”En vanlig definition av allmänintresse är ”Den information som medborgaren i ett öppet och demokratiskt samhälle har rätt att ta del av”. En sådan definition säger naturligtvis inte var gränserna går, men den pekar ut en riktning. Begreppet allmänintresse innebär att företeelsen i ett bredare perspektiv är betydelsefull, viktig. Det kan vara något av samhällelig betydelse eller något som berör en större krets. Mot detta kan man sätta ett intresse som bygger på att det är kul, kittlande eller spännande att få veta: nyfikenhet”


Att som journalist sätta allmänintresset mot nyfikenheten måste vara en svår gräns att dra. Jobbar journalisten på aftonbladet eller expressen som tjänar på att sälja lösnummer, kan det (tror jag) vara svårt att hålla sig för att inte publicera mer känsliga uppgifter än om man jobbar på en prenumerationsbaserad tidning. Men även i prenumerationstidningar förekommer det att journalister går över gränsen för vad som ska publiceras eller inte. Bl.a blev DN fällda av PO i november 2011. Påföljden för dessa överträdelser brukar vara att tidningen får be om ursäkt i sin tidning, som DN gjorde.


Ja ni, allmänintresse eller inte? Ja, det är en svår fråga, att publicera eller inte även det en svår fråga. Men jag tror att om man har de publicistiska spelreglerna i ryggen så kan journalisten avgöra detta på ett bra sätt, men vi kommer nog aldrig bli av med övertramp kring de etiska reglerna i medierna.  Men vi kan ju hoppas.

3 kommentarer:

  1. Hej Emelie!
    Bra skrivet och jag tycker att du har slagit huvudet på spiken när det handlar om en del av journalistikens problematik.

    Jag tror precis som du att Aftonbladet och Expressen kan vara lite mer "generösa" med "smaskiga" detaljer för att sälja lösnummer. Eftersom de pressetiska reglerna mer är frivilliga riktlinjer än regelverk så är det ju upp till varje redaktion att själva avgöra hur reglerna ska tolkas. Jag tror också att många, kanske främst kvällstidningarna, väljer att ta risken att få be om ursäkt och hänvisar till ett allmänintresse.
    Och det är, precis som du säger, en svår fråga!

    /Lisa Harkman

    SvaraRadera
  2. Hej Emelie,

    instämmer med föregående kommenterare att det var ett bra skrivet blogginlägg. Jag tycker framför allt att det var bra att du tog upp en hel del fakta - en okunnig läsare hade genom det kunnat följa med i diskussionen även om den inte visste något om pressetik från början.
    Om jag skulle ge dig någon negativ kritik så skulle det vara att det kanske blev lite väl opersonligt...men å andra sidan, det beror ju på vem som ska läsa det.
    Snyggt jobbat!

    //Ida Amrén

    SvaraRadera
  3. Hej,
    Att du la vikten vid vad allmänintresse egentligen är var väldigt intressant att läsa, för som sagt så är det ju svårt att veta vart gränsen ska gå. Som du säger så handlar det nog inte alla gånger heller om det faktiskt är ett allmänintresse eller inte, utan hur mycket tidningen kan komma undan med att avslöja för att få lite extra tidningar sålda. Men förhoppningsvis så håller sig dem flesta till dessa etiska riktlinjerna och håller tillbaka lite, det är vad jag tycker iallfall. Hellre vara lite försiktig med namnpubliceringar mm än att hänga ut folk som kanske inte ens var skyldiga.
    Kamilla

    SvaraRadera